FAS-portalen presenterar Leif Svensson: en inspirerande neuropsykolog

Leif Svensson är en erfaren neuropsykolog som sedan mitten av 1980‑talet har arbetat med utredningar av barn och ungdomar inom BVC, skola och barn‑ och ungdomsmedicin. Han har varit aktiv i Västra Götalandsregionen och medverkat i flera forskningsprojekt om fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Poängen är att hans arbete kombinerar klinisk erfarenhet med forskning — något som direkt förbättrar stöd och bedömningar för barn och familjer.

Fakta i korthet: verksam sedan cirka 1985, deltagit i en 15‑årsuppföljning av en adoptionsstudie, medverkat i en pilotstudie om förekomst av FASD som presenterades februari 2025, och översatt/kvalitetssäkrat kognitiva testinstrument för svenska förhållanden i samarbete med Psykologiförlaget AB. Låt oss gå rakt på sak: detta är relevant för föräldrar, skolpersonal och vårdpersonal som behöver förstå skillnaden mellan ADHD och alkohol‑relaterade fosterskador.

Vad gör Leif Svensson i praktiken?

Leif arbetar med neuropsykologiska utredningar där han bedömer perception, exekutiva funktioner, minne och inlärningsförmåga. Han använder standardiserade tester — inklusive svenska versioner av välkända instrument — men poängen är att tolka dem i ett större sammanhang: skolmiljö, familjeförhållanden och medicinsk bakgrund.

Gör så här om du misstänker att ett barn kan ha FASD: börja med att samla historik om maternell alkoholkonsumtion, skolbetyg, beteendebeskrivningar och tidigare testresultat. Rekommenderat tillvägagångssätt är att remittera till ett team som inkluderar pediatriker, psykolog och speciallärare. För att vara tydlig: enbart testpoäng ger inte hela bilden.

Varför är hans forskning viktig?

Svenssons insatser i forskningsprojekt, bland annat en 15‑årsuppföljning och en pilotstudie publicerad i februari 2025, pekar på att många barn med FASD får fel diagnos eller inte får någon diagnos alls. Om vi ska vara ärliga kan detta leda till felaktiga insatser i skolan och onödig frustration för familjer.

För att lyckas behöver du uppmärksamma mönster: svårigheter med arbetsminne, problems med planering och organisering, samt sensorisk över‑ eller underkänslighet. Här är ett praktiskt råd: dokumentera beteendemönster över tid och be om en multiprofessionell bedömning när flera områden är påverkade.

Hur påverkar detta hjälpen för familjen?

Poängen är att rätt diagnos ger bättre anpassningar i skolan, tydligare stödinsatser och mindre skuld för föräldrar. Leif Svensson betonar helhetsperspektivet — både hjärnans struktur och funktion samt miljöfaktorer spelar in.

Börja med att prata med elevhälsan om observationer och be om individuella anpassningar: tydligare instruktioner, kortare arbetsmoment, visuella stöd och rastplaner. För att vara tydlig: dessa åtgärder hjälper ofta mer än att enbart öka krav på barnet.

Vad kan du själv göra för bättre stöd?

Låt oss gå rakt på sak: du kan göra mycket redan idag. Fokusera på struktur, återkommande rutiner och visuella hjälpmedel hemma och i skolan. Gör så här: skriv ner dagens schema, dela upp större uppgifter i små steg och ge pauser mellan momenten.

Rekommenderat tillvägagångssätt för föräldrar är att samarbeta tätt med skolan och vården. Om vi ska vara ärliga är det ofta teamarbetet — lärare, psykolog och föräldrar — som ger bestående förbättringar för barn med FASD eller liknande svårigheter.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan FAS och FASD?

FAS är en specifik diagnos med tydliga fysiska och kognitiva tecken, medan FASD är ett bredare begrepp som beskriver ett spektrum av effekter från prenatal alkoholexponering. Poängen är att många barn utan tydliga fysiska tecken ändå kan ha betydande kognitiva och beteendemässiga svårigheter.

Kan barn med FASD få rätt stöd i skolan?

Ja. Med en korrekt bedömning får barnet individuella anpassningar som kortare arbetsmoment, visuella scheman och hjälp med exekutiva uppgifter. För att lyckas behöver skolan vara flexibel och samarbeta med vården och familjen.

Hur kommer man i kontakt med specialister som Leif Svensson?

Börja med att ta kontakt med elevhälsan eller barn‑ och ungdomspsykiatri via vårdcentralen. Be om remiss till neuropsykologisk utredning om du ser tydliga mönster över tid. Gör så här: samla dokumentation, beskriv tidiga svårigheter och ange vilka stöd som redan testats.

Är testresultat från Wechsler‑skalor tillräckliga för diagnos?

Nej. Wechsler‑skalor ger ett mått på vissa kognitiva förmågor men bör aldrig vara enda grund för slutsatser. För att vara tydlig behöver man kombinera testdata med anamnes, skoluppgifter och medicinsk/psykosocial information.

Vad kan föräldrar göra om de misstänker prenatal alkoholexponering?

Dokumentera observationer, sök multiprofessionell utredning, och be om stödåtgärder i skolan. Om vi ska vara ärliga är tidig insats den viktigaste faktorn för bättre långsiktiga resultat.

Det här gör du nu

Kontakta elevhälsan eller din vårdcentral och be om en första bedömning om du är orolig för ett barn. Samla dokumentation: skolbetyg, hälsodeklarationer, och konkreta exempel på beteenden. Begär en multiprofessionell utredning med neuropsykolog om flera områden är påverkade. Samarbeta tätt med skolan och vården för att få tydliga anpassningar på plats snabbt.