den här godingen, pappas gamla analoga canon ae-1, har fått följa med mig i helgen. det har gjort att min ständiga följeslagare nikon för tillfället har lagts på hyllan.  tänkte ta mig an den här för länge sedan men det har liksom försvunnit iväg den då den hamnade i ett skåp hemma och mer eller mindre glömdes bort. den är ingen barnlek kan jag lova. jag känner mig helt handikappad utan lcd-skärmen och mina vanliga rattar och M, A, S och P. det blir en bra mycket större utmaning utan alla moderna hjälpmedel och kommer med andra ord att bli väldigt intressant att se framkallat resultat.