Tillbaka till Aidensfield

I juli förra året hade jag turen att få besöka orten Goathland i Yorkshire, England. Anledningen till visiten var att när min värdfamilj under den veckan undrade varför jag valt att spendera tre månader i just Storbritannien passade jag på att berätta om ett kärt barndomsminne.
När jag var liten spenderade jag mycket tid hos min farmor. Både under den egentliga ”dagisåldern” och efter skoldagarna i låg- och mellanstadiet. En stor del av min uppväxt skulle jag nog kunna påstå, för även som tonåring tog jag många promenader till farmor och umgicks i timtal.
Det starka barndomsminnet jag berättade om var att vi varje dag såg den brittiska serien ”Tillbaka till Aidensfield” eller ”Heartbeat”, som orginaltiteln är. Roliga rollfigurer, romantiska draman, brittisk dialekt, en mysig lokalpub och småbrott som löstes i varje avsnitt. En mysig serie som sådde ett litet frö i en liten Stina med en fantasi om att själv få svepa en pint på en brittisk pub (jo, tio år och med en längtan efter bira).
Värdfamiljen blev lyriska över min lilla historia eftersom ”Heartbeat” varit en söndagstradition i deras familj under många års tid. Vi bilade därför genom dalarna i Yorkshiredistriktet och nådde till sist den lilla byn Goathland där serien spelats in. Där fanns puben, där fanns garaget, polisbilarna och butiken. Jag fick till och med se skrotgården där byfånen Greengrass huserade i serien.
Jag är väldigt glad över att jag fick åka och se inspelningsorten men jag är snäppet gladare över att familjen jag bodde hos faktiskt tog sig tiden att ta mig tid och visa ett genuint intresse för mitt lilla minne.

Om någon annan känner till serien och vill bli lite nostalgisk finns introt att lyssna på och drömma sig bort till här.

Helg & brittiska badrumstankar.

1. Min bästa vän och värsta fiende i en och samma maskin. 2. När man lyckas hålla i slantarna trots att koftan som liknar farmors virkade kuddöverdrag är helt underbar. 3. Kassler i gorgonzolasås – så himla gott. 4. Säsongens första glas rosé. 5. Jag och Joker. 6. De håller visst på att spela hockey i Globen. 7. Ett år blev vi i lördags, han är så fin. 8. En facelook från lördagen.

Jag var gräsänka i helgen och hade istället för karl en hund på besök. På fredagskvällen firade jag in helgen hos en kompis med lite rosé och på lördagen blev jag överbjuden till en vän som fyllde år. Söndagen vigdes till välbehövlig städning. Jag är rätt dålig på att ”underhållsstäda”, storstädning och röj är mer min melodi. När jag var yngre städade jag rätt ofta hemma. Men ofta nöjde jag mig inte med att dammsuga av lite lätt, helst skulle ALLT bort. Fakturor som låg framme, kläder, filmer, tidningar, mobilladdare, verktyg och allt annat man kan tänka sig städade jag undan. Resten av familjen var inte riktigt lika tillfredsställda över mitt städande när de senare muttrandes letade efter alla saker jag ”gömt”.

Efter söndagens storstädning/storgömmande lade jag mig en stund i badkaret (med betoning på stund, fem – tio minuter klarar jag på sin höjd, sen blir jag rastlös) och kom att tänka på en familj jag bodde hos i England i somras. De var oerhört trevliga, en underbar familj att bo med, men för att vara ärlig – brittiska hus lär knappast vinna några priser för vettig utformning. Denna familjs badrum hade endast ett badkar med tappkran, ingen duschslang. På morgonen fick man således tappa upp någon decimeter vatten att plaska runt i för att avlägsna smuts och svett från sin lekamen. Efteråt kunde man bekvämt sätta fötterna på heltäckningsmattan (!) som prydde badrumsgolvet.
Älskade, underbart trevliga britter. Korkade, korkade inredningar.

Jag får be om ursäkt för ett spretigt inlägg, men det är så det kan se ut i mitt huvud ibland. Vill ni veta mer om mig kan ni klicka här eller trycka på ”om”-fliken i menyn. Är ni nyfikna på Tillvaron.se och vad vi egentligen är har det nu skapats en ”Vad är Tillvaron”-sida där ni förhoppningsvis kan få svar på det ni undrar.
Nu har jag ”spretat” klart här, trevlig kväll! :-)

Året 2011 – tredje kvartalet

Under mitt utbyte hände så oerhört många olika saker att det blir svårt att göra en sammanfattning. Men jag ska göra mitt bästa. I början av juli månad spenderade jag två veckor i Aberdeendistriktet i Skottland. Jag bodde hos två olika familjer varav den ena hade fårfarm med 2500 får samt en kennel. På en New Deer show fick jag se vackra ”Highland cows” på nära håll. Kalvarna kan ha varit det sötaste jag sett, som en björnunge, fast en ko.
En dag gjorde vi en tripp till den brittiska drottningens lilla ”sommarstuga” i Skottland, Balmoral castle. Säckpipetävling var ett inslag en dag vi besökte ”Forres Highland games”, mäkta imponerade att se och lyssna på. Efter
min tid i Skottland kan jag faktiskt lyssna på säckpipemusik och lyckas urskilja någon slags melodi. Inte som innan då jag tyckte det lät som om de ströp en katt. I mitten av månaden kom Andreas över och vi fick en vecka i Glasgow och Edinburgh.

Månaden inleddes med en vecka i Wales och jag blev kär. Det var som att komma hem på ett sätt efter att ha rest bland alla berg och dalar i höglandet. Här fanns massa skog och en natur som liknade den jämtländska lite mer. En bidragande faktor till att jag kände mig som hemma var också den underbara värdfamiljen jag hade, även den liknade min egen i mångt och mycket.
Under min vecka i Hertfordshire hann vi med en dag i universitetsstaden Cambridge. Samma vecka såg jag också min första rugbymatch. Augustis sista vecka spenderade jag i Devon, nästan längst ned i södra England. Veckan bjöd på många galna aktiviteter tillsammans med YFC, däribland gräsklippsrally.

Under resans sista vecka bodde jag i Somerset. En dag åkte vi till Bath och såg de romerska badhusen och strosade runt i den magnifika parken. En annan dag åkte vi till Cheddar, gick i grottor och fick se cheddarost tillverkas.
Jag fick också besöka en stövarkennel, en riktigt häftig upplevelse! Staden Bristol låg inte långt ifrån där jag bodde så en dag vigdes till sightseeing och shopping.
Tillbaka till Sverige flöd jag den femte september från Birmingham. Väl i Svea rike väntade en vecka i huvudstaden och den nya lägenheten. Hemma i byn fick jag höra att familjens ena hund dött, dagen efter att jag åkt till Storbritanninen.
I efterhand är jag tacksam att min familj inte berättade det medan jag var borta, men i stunden var jag så oerhört ledsen. Innanför dörren väntade istället en liten valp, Pöjk. Jag ärade också Leksand med ett besök och hade några fina dagar tillsammans med Sanne. Jag gick på arbetsintervju, fick jobbet jag sökte och blev oerhört glad och lättad.

Året 2011 – andra kvartalet

April var en mysig månad som bjöd på fjärilar i magen. Jag ärade Stockholm med ännu några besök och en fredag blev jag bjuden till Åre med Wallmansshow och övernattning.
Halva påsken firades i byn tillsammans med familj och brädspel, den andra halvan spenderade jag på jobbet.

I maj blev det vi. Vi åkte till Gotland och hade det mysigt. Jag arbetade min sista dag på jobbet. Det var oerhört befriande samtidigt som jag sa hejdå till många fina arbetskamrater. En kväll åt tjejerna och jag middag ute i solskenet i några minuter tills regnet öste ner och vi fick fly inomhus. Jag började bocka av packlistan inför mitt utbyte och flyttkaoset i lägenheten nådde sin kulmen.

Jag lämnade min mysiga lägenhet och körde ett lass med möbler till föräldrarna. Den 13 juni flög jag till Edinburgh där mitt utbytesäventyr skulle börja. Juni var en intensiv månad och jag reste runt från Ayr i södra Skottland upp till Orkneyöarna allra längst upp i norr. På min födelsedag vaknade jag upp i Edinburgh och reste sedan tillsammans med tre tjejer norröver i landet. På en busstation i Inverness firade tjejerna mig med egensnickrad tårta och sång. Under min tid på Orkneyöarna såg jag många kända landmärken däribland ”Standing stones of stennes”, ”ring of Brodgar” och ”Old man of Hoy”.  Där fick jag också uppleva fåklippning för första gången.

Te på brittiskt vis

Innan jag åkte till Storbritannien var jag inte alls ett fan av te. Jag tyckte det smakade varmvatten och inte så mycket mer. Rätt äckligt med andra ord. Då England i år hade sin kallaste sommar på tjugo år var tekoppen som erbjöds i varje hem perfekt att värma sig med och till en början var det  också det enda jag tyckte den dög till. Men då ungefär halva resan gått kom jag på mig själv med att faktiskt bli sugen på te, på te med mjölk. Låter kanske inte alltför intressant för en utomstående, men mina nära vet hur svårt jag haft att ens kunna smutta på denna blaskiga dryck förut. Nu är jag fast i något slags beroende och sitter i detta nu och sörplar på dagens femte kopp. Jag gjorde stora glädjeskutt på Willys när jag såg denhär förpackningen, exakt samma slags te som fanns i var och varannans hem i UK.
Vill ni uppleva en liten bit av England, och plånboken inte tillåter en weekendresa, rekommenderar jag varmt att ni prövar detta te.

Sjuttiotre…

…så många var antalet hundar som huserade på stövarkenneln jag besökte i Somerset. De var lite större än de stövare man vanligtvis ser här hemma och ursprungligen används de till rävjakt med häst. Numer är det dock förbjudet att jaga räv på det sättet i England så officiellt läggs det doftspår för hundarna att följa istället. Men som sagt det är den officiella beskrivningen, i praktiken ser rävjakten lika ut än idag. Alla de sjuttiotre hundarna släpptes ut ur kenneln samtidigt och sprang ut på en äng för rastas. Inte en enda sprang iväg på egna äventyr utan de stannade nära ikring oss, jag stod mäkta imponerad och mös av att ha alla dessa underbara fyrbenta runt mig.

Bath

Med min smått nördiga fascination för romarriket fann jag det riktigt intressant att besöka staden Bath och de romerska baden under min sista vecka som jag spenderade i Somerset. Många av husen i staden var byggda av en särskild sten som gav husen verklig karaktär och när vi passerade mäklarnas skyltfönster fick man dubbelkolla både en och tre gånger att man läst rätt antal (jättemånga) nollor.
I staden finns också en fin park med många spektakulära blomsterarrangemang bland annat de två ovan, en hyllning till kungabröllopet och ”plant a tree for the future”.

Rugby

Två rugbymatcher hanns med under min resa i Storbritannien. Riktigt intressant att se och spelet är väldigt hårt, som hockey men utan skydd ungefär. Blödande öron och sönderrivna shorts hör till, det gör också ”bacon roll” med en pint lager.