Nu är resväskan packad och klar. I eftermiddag flyger vi till Milano. Canon följer också med som resesällskap så väl hemma hoppas jag kunna bjuda er på en smak av Italien 
Packad & klar
Svara
Nöjd, stolt & glad.
Här ser ni en glad tjej. En tjej som är sjujävla glad över att ha klarat sina första högskolepoäng med bravur. Själv tyckte jag att jag skickade in halvfärdigt dravel som uppsats men läraren tyckte den var riktigt bra och vill använda den som exempel inför kommande kurser.
Jag stämplade ut vid ett och gjorde hoppsasteg hela vägen hem tack vare den underbara nyheten. Jag har firat med hämtsallad och författande av en packlista, i morgon åker vi!
/Fnizzigt_glad_tjejj_90
Tacos, träning & tips.
I söndags blev vi som sagt bjudna på middag, god tacos och trevligt sällskap. Det var inte enbart tvåbenta vid middagsbordet utan två fyrfotingar ville också vara med. På bilderna ovan ser ni lilla Nemo. Om jag någonsin, för en millisekund, skulle överväga att gå från hund- till kattmänniska för en stund skulle det vara på grund av denna krabat. Så oerhört charmig och speciell.
Vi åt inte bara mat och gosade med pälsdjur, det snackades också en del träning. De övriga i sällskapet har olika lopp att se fram emot till sommaren och hösten, tjurruset till exempel. Jag har ju rätt frekvent deklarerat här i bloggen att löpning inte är min grej men nu ska jag i alla fall vidga vyerna till lite fler typer av gruppträning. Jag och söndagens värdinna ska nämligen slå oss samman och svettas två gånger i veckan på ett annat Friskis här i stan än det jag vanligtvis går på. Det ska bli roligt med en träningskompis, dels för att det säkerligen blir roligare och dels för att pressen på att verkligen ta sig iväg blir större. Nästa vecka, efter Italienvisiten, drar vi igång med ”Dans Fuego”!
Som ni kanske kan se i bilden längst ned i det högra hörnet är min råttfärgade utväxt numer ett minne blott. Efter ett infall och en sväng förbi skönhetsavdelningen på H&M satt jag igår med färg i skallen. Förr har jag ständigt slingblekt håret med hätta när utväxten blivit outhärdlig men efter lite tips och råd av Emma så färgar jag istället utväxten mellan varven. Läs hennes ”Hår-inlägg” här.
Tillbaka till Aidensfield
I juli förra året hade jag turen att få besöka orten Goathland i Yorkshire, England. Anledningen till visiten var att när min värdfamilj under den veckan undrade varför jag valt att spendera tre månader i just Storbritannien passade jag på att berätta om ett kärt barndomsminne.
När jag var liten spenderade jag mycket tid hos min farmor. Både under den egentliga ”dagisåldern” och efter skoldagarna i låg- och mellanstadiet. En stor del av min uppväxt skulle jag nog kunna påstå, för även som tonåring tog jag många promenader till farmor och umgicks i timtal.
Det starka barndomsminnet jag berättade om var att vi varje dag såg den brittiska serien ”Tillbaka till Aidensfield” eller ”Heartbeat”, som orginaltiteln är. Roliga rollfigurer, romantiska draman, brittisk dialekt, en mysig lokalpub och småbrott som löstes i varje avsnitt. En mysig serie som sådde ett litet frö i en liten Stina med en fantasi om att själv få svepa en pint på en brittisk pub (jo, tio år och med en längtan efter bira).
Värdfamiljen blev lyriska över min lilla historia eftersom ”Heartbeat” varit en söndagstradition i deras familj under många års tid. Vi bilade därför genom dalarna i Yorkshiredistriktet och nådde till sist den lilla byn Goathland där serien spelats in. Där fanns puben, där fanns garaget, polisbilarna och butiken. Jag fick till och med se skrotgården där byfånen Greengrass huserade i serien.
Jag är väldigt glad över att jag fick åka och se inspelningsorten men jag är snäppet gladare över att familjen jag bodde hos faktiskt tog sig tiden att ta mig tid och visa ett genuint intresse för mitt lilla minne.
Om någon annan känner till serien och vill bli lite nostalgisk finns introt att lyssna på och drömma sig bort till här.
Söndagsutflykt
Idag gav vi oss ut på en liten upptäcksfärd i omgivningarna. Vi hade ett område vi var särskilt nyfikna på som visade sig överträffa våra förväntningar och jag fick bittert ångra att jag lämnade kameran hemma. Bilderna nedan är således tagna med min mobilkamera.
Vi hittade till en mysig liten sjö där flera personer satt och fiskade. Det blommade fint men det intryck som fångade mig mest var tystnaden. Inte ett endaste ljud hördes. Det är vardagsmat i byn hemma i Jämtland men i huvudstaden är det oerhört sällan man får uppleva total tystnad. Det fick vi här och det var oerhört rogivande.
Himlen har varit blå och solen har strålat hela dagen. Efter att vi slitit oss från sjön hittade vi till ett litet café där jag åt köttebullemacka och fick veta att kronprinsessan ska ha barn igen (!) och att vinnaren av ”Sveriges mästerkock” är urdålig i sängen, det är därför hon lagar så god mat – såklart!
Väl hemma skrev jag några rader på uppsatsen innan Joker med tillhörande husse kom förbi för lite glass.
Nu ska jag ge tidigare nämnda skoluppgift några knapptryckningar till sedan väntar middag hos några vänner. Bra söndag!
Conviction
Igår åt vi hämtpizza och hyrde film från videobutiken här nere i centrumet (jo, det finns faktiskt fysiska videobutiker kvar här och var). Valet föll på ”Crazy, Stupid, Love” och ”Conviction”. Den förstnämnda var inget mästerverk direkt, men bjöd på några skratt mellan pizzatuggorna. Den senare var dock av det bättre slaget och är en film jag kan rekommendera.
Storyn påminner lite grann om den hyllade filmen ”Erin Brockovich” med Julia Roberts i spetsen. En annan liknelse är att även denna film är baserad på en verklig händelse.
Så här presenterar IMDb storyn:
A working mother puts herself through law school in an effort to represent her brother, who has been wrongfully convicted of murder and has exhausted his chances to appeal his conviction through public defenders.
Den har dessutom fått 7,1/10 på samma sajt, vilket jag har förstått är ett rätt bra betyg. Är ni ändå inte helt övertygade kan ni se trailern här och låta er övertygas.
Att huvudrollen spelas av Hilary Swank är också ett plus. Jag blev därför oerhört sugen att se favoritfilmen ”PS I love you” (där hon också spelar huvudrollen) för sjunde gången. Om ni mot förmodan inte sett den rekommenderas den varmt. Kanske kan en ”Hilary Swank”-kväll vara på sin plats?
Piiiiiip
Jag klickade mig nyss in på sveriges källa av sanningsenlig journalistik och fick se ovanstående rubrik. Så underbart det vore. Att slippa ha bakgrundsmusik i sitt liv, eller musik och musik, ”piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip” låter det mest. Jag har det långt ifrån så jobbigt som jag hade för några år sedan när jag ibland var tvungen att gå hem från jobbet på grund av ljudet i öronen som framkallade både illamående och frustration. Jag fick göra ett hörseltest hos läkaren där man konstaterade att jag hörde oerhört bra, långt över snittet och att vanliga, vardagliga, ljud som andra människor inte märker av kan bli jobbiga för mig. Bara nu på morgonen har jag hört massor av ljud som liksom triggar igång bakgrundsringandet. Knapprandet på tangentbordet, musklick, vrida som vreden på spisen, ställa kastrullen på spisplattan… Det blir bättre under dagen, inbillar mig att hörseln ”trubbas av” lite ju längre dagen går.
Jag är övertygad om att det finns många som har betydligt allvarligare problem med tinnitus än mig men eftersom det som bekant är ett problem ingen annan kan höra har jag bara mitt eget pipande att referera till. Jag hoppas att Aftonbladet för med sanning denna gång.
Nu ska jag bege mig mot gymmet för ett pass Indoor Walking. Sen fortskrider dagen med med uppsatsskrivning och en omgång med både diskborste och dammsugare. Så wild and crazy är jag en lördag som denna!
Fredag?
Veckorna går så oerhört fort att jag inte riktigt tagit in att det är helg. Att nästa vecka endast bjuder på 2,5 arbetsdagar kommer troligtvis inte bidra till att veckorytmen återställs. Men jag är verkligen inte den som klagar på helg och ledighet – tvärt om!
I kväll är jag ensam och har nyttjat tiden med att klura på en uppsats som är sista uppgiften i distanskursen jag läser. Sista inlämningsdagen har kännts så långt fram att jag bara skjutit det framför mig. När jag i dagarna insåg att den måste skickas in på onsdag kände jag en släng av stress i kroppen, men nu tror jag att jag har det under kontroll. Det är en ”causal analysis” om 600 ord som ska skrivas så det är ju ingen roman direkt, vilket känns skönt. Titeln ska således vara en fråga som börjar med ”Why” och uppsatsen besvarar frågan. Eftersom kursen är i affärsengelska ska uppsatsen behandla ett ämne inom business, och såklart skrivas på engelska. Jag har valt att skriva om könskvotering till bolagsstyrelser, ett intressant ämne där det, i alla fall för mig, inte känns skälvklart vilken ställning jag ska ta.
Jag vet inte om pluggsnack uppskattas hos er som läser, men det är något jag tycker är roligt och saknar en del. Jag är ju en riktig plugghäst, egentligen.
Lunchpromenad. Gårdagens middag. Kvällens sysselsättning.
Italien & cowgirl
Instagram igår & idag.
Bilden längst ned till vänster i kollaget visar middagen jag svängde ihop igår, med en touch av Italien. Anledningen till valet av rätt är att det nästa vecka faktiskt bär av till Italien för en långweekend och det ser jag verkligen fram emot. Bilden bredvid föreställer mig idag iklädd endast denim, lite cowboyinspirerat sådär.
Howdy, ciao!
Helg & brittiska badrumstankar.
1. Min bästa vän och värsta fiende i en och samma maskin. 2. När man lyckas hålla i slantarna trots att koftan som liknar farmors virkade kuddöverdrag är helt underbar. 3. Kassler i gorgonzolasås – så himla gott. 4. Säsongens första glas rosé. 5. Jag och Joker. 6. De håller visst på att spela hockey i Globen. 7. Ett år blev vi i lördags, han är så fin. 8. En facelook från lördagen.
Jag var gräsänka i helgen och hade istället för karl en hund på besök. På fredagskvällen firade jag in helgen hos en kompis med lite rosé och på lördagen blev jag överbjuden till en vän som fyllde år. Söndagen vigdes till välbehövlig städning. Jag är rätt dålig på att ”underhållsstäda”, storstädning och röj är mer min melodi. När jag var yngre städade jag rätt ofta hemma. Men ofta nöjde jag mig inte med att dammsuga av lite lätt, helst skulle ALLT bort. Fakturor som låg framme, kläder, filmer, tidningar, mobilladdare, verktyg och allt annat man kan tänka sig städade jag undan. Resten av familjen var inte riktigt lika tillfredsställda över mitt städande när de senare muttrandes letade efter alla saker jag ”gömt”.
Efter söndagens storstädning/storgömmande lade jag mig en stund i badkaret (med betoning på stund, fem – tio minuter klarar jag på sin höjd, sen blir jag rastlös) och kom att tänka på en familj jag bodde hos i England i somras. De var oerhört trevliga, en underbar familj att bo med, men för att vara ärlig – brittiska hus lär knappast vinna några priser för vettig utformning. Denna familjs badrum hade endast ett badkar med tappkran, ingen duschslang. På morgonen fick man således tappa upp någon decimeter vatten att plaska runt i för att avlägsna smuts och svett från sin lekamen. Efteråt kunde man bekvämt sätta fötterna på heltäckningsmattan (!) som prydde badrumsgolvet.
Älskade, underbart trevliga britter. Korkade, korkade inredningar.
Jag får be om ursäkt för ett spretigt inlägg, men det är så det kan se ut i mitt huvud ibland. Vill ni veta mer om mig kan ni klicka här eller trycka på ”om”-fliken i menyn. Är ni nyfikna på Tillvaron.se och vad vi egentligen är har det nu skapats en ”Vad är Tillvaron”-sida där ni förhoppningsvis kan få svar på det ni undrar.
Nu har jag ”spretat” klart här, trevlig kväll!