Nytt år, ny blogg

johanna2

God fortsättning alla fina läsare!

Det har varit några riktigt härliga år som jag har haft med mina bloggkollegor här på Tillvaron.se. Vi har varit flera stycken, men den trio som nu är kvar har gemensamt kommit fram till att fortsätta på varsitt håll. Jag kommer från och med idag finnas på lundjohanna.se och den blogg som nu finns där. Exakt vad som kommer hända där och hur det bloggandet kommer se ut får vi se. På senaste tid har det inte hänt så mycket här inne, men jag känner mig reda för nya utmaningar och mitt nya bloggande. Jag ser verkligen fram emot 2016, både för mig och för mitt bloggande. Jag hoppas ni vill följa med!

Ett stort tack till mina fina kollegor här på Tillvaron för åren som har varit! Det har varit fantastiskt.

Vi ses på lundjohanna.se. Emma kommer ni hitta på emmationell.se och Stina finns på stinastillvaro.se. Hoppas ni vill följa med oss även i framtiden!

En månad och sen då

DSC_6835 DSC_6837

Jag förstår att det finns vissa hemma i stugorna som just satte kaffet i vrångstrupen nu när jag plötsligt dyker upp i feeden med något nytt en söndagseftermiddag. Jag vet inte riktigt vad som hände/har hänt, men för någon månad sedan fick jag en block i hjärnan och kunde inte ta fram datorn. Tanken på att sätta mig framför skärmen har gett mig ångest. Inte bara  sätta mig där för att blogga utan för att göra en massa andra saker och vissa ”måsten” också. Datorn har bara varit en no-go. Så då blev det helt enkelt så att jag har låtit bli, lyssnat på kropp och hjärna. Men jag mår prima bra och så, bara inne i en liten sociala media-rehab.

DSC_6858 DSC_6850

Det jag har gjort istället är att träna, jobba, titta på serier och dokumentärer, varit på middagar, spelat innebandy, hemnetknarkat (från telefonen) och umgåtts med folk jag tycker väldigt mycket om. Ingen jättestor skillnad mot tidigare alltså, bara det att jag inte har suttit framför datorn. Och så har det blivit höst och lägenheten här hemma har pimpats med fällar och filtar och ljus i massor.

DSC_6830 DSC_6824

Dessvärre är jag väl inte helt ute ur rehab:en än tror jag. Men herregud, jag har bloggat i åtta år så det krävs mer än såhär för att bli av med mig. Jag har tusen tankar och idéer och funderingar som jag bara måste få ordning på. Men det kommer bli lite förändring, så mycket vet jag. Tills dess att jag fått alla sådana bitar klara för mig och genomgått komplett rehabilitering så kan det komma att eka lite tomt här ett tag till. Men att jag kommer tillbaka kan ni vara lika säkra på som att Downton Abbey är igång igen, och jag lovar att meddela när, var och hur.

DSC_6847 DSC_6857Ikväll blir det till att följa den nytillkomna men ack så uppskattade söndagstraditionen, söndags-thai. Den går ut på att sätta på sig kofta och raggsockor, tända ljus i mängder, knö ner sig mitt i kuddhavet som kallas vår soffa och äta pad thai med pinnar ur papp-kartong à la New York – och titta på New Girl. Hoppas alla därute har en minst lika bra söndag!

Tiden går, söndag idag igen

DSC_6683

DSC_6676Jaha hörrni. Så kom det emellan igen. Livet. Ni vet det där som ibland verkar ta mer utrymme än andra gånger och göra så att man helt enkelt inte får till det som man vill. Jobb och bröllop och fotografering och förberedelser och bänkskivor och fotboll och sjukdom och rensning och tätfog och planering och träning. Tusen undanflykter, noll ordning på prioriteringar till allt jag tycker om. Eller ordning i vart fall.

DSC_6666

Igår laddade jag i alla fall min dator. Det var första gången på en vecka den fick ström i sig. Så vi får väl se vartåt detta barkar. Den här helgen har i alla fall varit oplanerad och bjudit på umgänge med min kära karl, ett yogapass, organisering av tygförrådet, lite tätfog kring bänkskivan och pizzabak – bland annat. Hur skönt som helst! Och i och med slutfinishen med bänkskivan och pizzabaket skapade tillslut även bilder resultatet av vår lilla renovering.

DSC_6664 DSC_6671 DSC_6663 DSC_6672

Såhär ser då alltså vår bänkskiva ut i köket. Ebenholts-färgad tror jag den kalas rent formellt. Den ger ett ganska svart intryck när man kliver över tröskeln men om man borrar ner näsan i skivan så ser man det bruna trät i den. Mycket bra blev det, den där ek-färgen som gällde tidigare matchade absolut ingenting i lägenheten, vilket den här versionen gör mycket mer, det är ju inte ett alltför färgglatt hem detta.

DSC_6684

Så blev det köket och pizzan blev fantastiskt den med. Nu blir det scones-rester och Formel 1 och kanske att jag ska ta mig an fyra stycken sittdynor som jag hittade på rea igår och som ska få ett nytt tyg tänkte jag. Har ni en skön söndag?

Achtung Berlin

DSC_5881

Helt plötsligt, mitt i bänkskivestök och sjukdomar och vimpelfix till bröllop så har jag faktiskt varit i Berlin i helgen.

DSC_6249 DSC_5876 DSC_6277

Det var ni inte beredda på va? Knappt jag heller om jag ska vara ärlig. Det är ju inte klokt vad tiden går. Men det var i alla fall en resa för delar av det där gänget jag var i Warszawa med förra året, där det ungefär var vi som inte precis fått barn eller när som helst ska få barn som åkte. Fem blev vi. Och om man nu måste ha en anledning att dra iväg på helg med sina vänner så var det att i år fyller vi alla 30.

DSC_6209 DSC_5867 DSC_5878 DSC_6268

Så vi åkte i fredags morse, sen hängde vi i Berlin och drog Morran och Tobias-skämt hela helgen och så åkte vi hem på söndagskvällen. Det var ungefär så det gick till faktiskt. Eller vi åt tysk mat, drack gott vin, såg muren, besökte must-sees, hade femton klädbyten per person två gånger per dag, var på lyxbrunch och testade Berlinsk nattklubb också. Men mest Morran-skämt.

DSC_5896

DSC_6107

Det enda var väl att de på hemmaplan saknades. Men det var en helt fantastisk helg med fantastiska vänner som lämnade mig lite trött såhär i början av veckan.

Bänkskiverenovering

DSC_5831

Efter många om och men (vad ska vi göra, vad ska vi inte göra, var borde vi göra och vad vill vi göra…typ) så är nu köket rensat för bänkskiverenovering. Så idag kommer världens bästa Valentin hit (han som fixade våra golv) och ska slipa och fixa bänkskivan. Den är 1. väldigt sliten och 2. rätt trist färg jämfört med resten av lägenheten, så nu är tanken att den ska bli både fräsch och snyggare. Men jag tar tacksamt emot lite hållna tummar för jag är inte helt hundra van med just bänkskive-val. Men man kan inte göra bättre än sitt bästa.

DSC_5834

Undanplockat kök var väl i och för sig en rätt rejäl överdrift. Allt står på köksbordet och köksbordet står bara lite mer intill väggen än vad det brukar. Så en och en halv meter bort från skivan i alla fall. Får se om vi får godkänt på den undanplockningen.

På bättringsvägen

DSC_5828

Jag inser att det är svårt att blogga just nu, när det är lite mer ner i humöret. Efter sjukdomen på semestern så blev det bättre, för att tre dagar senare bli penicillinkur i fem dagar och en trött kropp. Och har jag en trött kropp får jag ett trött sinne. Så är det bara.

DSC_5826Men idag börjar det nog kännas lite bättre. Jag har en lista på massa saker jag måste göra och har börjat beta av här på söndagsmorgonen tillsammans med en gigantisk skål vattenmelon (som ni är en rätt liten skål full med uppäten vattenmelon) och kaffe.

DSC_5821Nu är jag själv hemma, karln som kraschade sin telefon igår har åkt till Täby centrum för att få den lagad. Vi sålde vår bil i mars någon gång och har verkligen inte saknat den en sekund, förrän idag. Täby centrum ligger bra långt åt skogen när det gäller kollektivtrafik från Sundbyberg. Så jag stannade hemma och passar på att göra sånt där man gör bara när man är ensam hemma. Typ fuldansa framför spegeln, sjunga Beyoncé-låtar på tok för ljudligt för någons bästa, kissa med öppen dörr och skratta alldeles för högt åt instagram-kontot gundesvansomindian. Vad gör ni när ni är ensamma hemma?

 

Utsikt

DSC_5806

Jani, när till och med blurr-funktionen av stor bländare inte längre kan dölja de oerhört skitiga fönstren, då är det dags att tvätta tror jag. På riktigt. Det är ju så man skäms. Men den nya krukan är fin i alla fall.

Indiskt

DSC_5797De två indiskt-älskarna i hushållet har nu spenderat kvällen med att gå bananas i kryddskåpet och hitta saker man inte visste man hade och saker man visste att man hade men som man inte har en aning om vad de smakar. Medan jag grävde i garam masala-burken höftade karln mängden potatis som skulle vara 600 gram enligt det framgooglade receptet. Och efter kontrollvägningen så har han fått titeln förste potatis-höftare i familjen. En bit senare hade vi i alla fall tillslut fått till vår livs första indiska gryta från grunden, något med spenat, kikärtor och spenat – och massor med kryddor. En hög femma på den!

DSC_5804Och resultatet inte bara såg ut som från den lokala indiern som vi älskar längre bort på gatan, det smakade typ så också. I närheten i alla fall. Heja oss.

DSC_5803Får jag vara sån så smakade faktiskt raitan bättre än på restaurangen.

DSC_5812

Telefonen agerade tidtagare, receptbok och underhållare. Indiskt lagas bäst till Beyoncé, det vet ju alla. Hur gjorde man förresten när man inte kunde googla fram ett recept i en handvändning när som helst?

Sommar

DSC_5768Sommar! Det är snart slutet av augusti men det känns okej nu, för nu har det i alla fall varit sommar.

johanna

Igår var jag på 30-årsfest och sprang barfota på en bakgård och lekte. Gick hem med shorts och tunn tröja i natten och njöt. Inte frös. NJÖT.

DSC_5787Och mina kinder är bruna. Inte superbruna så som jag tycker alla andra är. Men de är i alla fall bruna på Johanna-skalan.

DSC_5778Och så idag söndag tog jag på mig sommarklänningen och gick ut i sommaren. Målade naglarna till en greklandssemester och lät de ostyriga ögonbrynen vara som de var.

DSC_5791Såg till att karln skulle kunna se  formel 1-en i efterhand när han kom från Metallica-semester i Göteborg och haffade solglasögonen på väg ut genom dörren. Tack vädret för att jag fick en sån här helg till, utan hosta och med begynnande solsting. Ah!

Brittas pensionat

DSC_5283 DSC_5310DSC_5182

Det var inte bara i Piteå vi stötte på pensionat-himlen. Närå. Norrland är väldigt stort och har väl därför också väldigt många gömda skatter (sen att vi hittade de två bästa behöver vi ju inte prata om, hehe).

DSC_5260 DSC_5279

Jag vet inte riktigt hur vi hittade hit, eller jo förresten. Jag råkade stöta på information om det där tree hotel i norra Sverige och insåg att det låg precis på vår tänkta rutt. Men eftersom ett rum där kostade som Estlands BNP ungefär så skrotade vi idén att bo där. Dock hör det ihop på något sätt med Brittas pensionat (det är där koj-gästerna äter och så) och på den vägen var det.

DSC_5175DSC_5165 DSC_5227

Sen skadade det inte att vi lyckades pricka in två nätter när det bara var vi som bodde på pensionatet så vi fick det finaste rummet med utsikt över Lule-älven och var helt ensamma i bygget på kvällarna.

DSC_5170

Hur som helst. Brittas pensionat är inrymt i ett K-märkt gammalt hus som har varit ålderdomshem men kanske även ett rikemanshus innan det (min fria tolkning). Harads heter stället det ligger i och det är ca 40 minuter från Boden om jag inte minns fel. Och så inredningen då. Komplett 30- till 50-tal och magisk. Originaltapeter och gamla Husmodern-tidningar här och var. Blommiga soffor och du kunde inte vända dig åt något håll utan att se en cheesy bonad. Ni hör väl.

DSC_5296 DSC_5300 DSC_5251 DSC_5232 DSC_5185

Matsalen var inredd i flera olika rum där varje rum hade ett bord. Så man kunde få sitt eget vardagsrum eller matrum att sitta och äta i. Och middagen på kvällen var en rätt som var så hemlagad så snön yrde och smakade så att magen dansade tango av glädje. Så in i i bomben mysigt var det. Så mysigt så vi tog en dags relax i Boden-området istället för att dra vidare, bara för att få bo där två nätter.

DSC_5287

Så är ni i krokarna. Missa inte detta för allt i världen!